så kom jag hem till min egna lägenhet som var tom och mörk. jag blir bortskämd av kramar och promenader. jag blir bjuden på mat som smakar fantastiskt och vin som är så gott. och jag sover länge i hans säng efter att han gått till jobbet. tar båten hem. är trött överallt. och när jag sjunker ner på golvet hemma och gråter högt vet jag egentligen om att det skulle hända hela morgonen. men jag vill inte lyssna på kroppen. fast jag tror att om jag skulle lyssnat hade tårarna blivit färre. och jag vill inte veta varför jag gråter för det gör så ont att våga igen. jag måste ta en dusch för att inte grannarna skall undra varför någon gråter. och en kvart senare är allt över. precis som vanligt. men jag funderar lite bättre nu än innan tårarna. jag åt en god macka. sökte ett jobb jag vill ha. ringde en vän som skall ta med mig på ikea. hon är fin för hon fattar allt, fast att jag inte behöver förklara.
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det hugger till lite i hjärtat för jag känner igen mig. Du skriver så bra.
SvaraRaderaDu är också himla duktig, känner också igen det här.
SvaraRaderaSådana vänner är fina :) Och ibland måste man allt ge utlopp för alla känslor och ha en och annan meltdown för att kunna andas normalt igen och tänka klart.
SvaraRadera