måndag 19 oktober 2009

när någon gråter.

varför känns det som ett berg på mina axlar när ångesten inte ens är min egen. men att veta vissa fakta gör det helt omöjligt för mig att se på världen på samma naiva sätt. som innan det skedde, det som förändrade någons upprätthållande värld. önskar att jag var stark och o känslosam just nu. jag visste att det är svårt att våga älska någon, men jag visste inte att andra människor inte visste på vilket sätt de behandlar sina kära. för elakhet, tårar, slag och otrohet betyder samtidigt inte kärlek, tvåsamhet och vackra smycken. inget kan kombineras och för mig exsisterar inte dessa ord i samma mening. men hur gör jag när andra pratar om dessa och samtidigt försöker förklara varför, om en barndom som kanske inte var så vacker. om händelser som gjorde att detta blev verklighet. mitt hjärta värker. för ingen och inte mina vänner skall behöva behandlas i andra hand.




1 kommentar:

  1. Jag känner mig lite tjatig, men du skriver så vackert. Alltid.

    SvaraRadera