idag grät vi för allt som inte finns kvar. och för det som är förändrat. men mycket finns kvar. på andra sätt. på lördagen lånade jag bilen hem till dig och vi fick en kort stund av kärlek och närhet. det var så vackert. trodde möjligen jag skulle uppleva det i ett berusat tillstånd om flera månader. och när du idag sakta smög ner din hand och formade handen runt mitt bröst var det så rätt. sedan tillbringade vi timmar i kramar och våra levande drömmar. du, det känns så rätt. och just nu kan jag inte få allt. men vill ha allt när mina tankar är friska.
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
KRAM
SvaraRaderaÅh så fint du skriver, det riktigt tar tag i mig och drar mig tillbaka till tiden när jag själv upplevde något liknande. Har du läst boken "Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket" av Gunnar Ardelius? Det är min favoritbok och när jag läser dina ord blir jag påmind om den boken.
SvaraRaderaJag hoppas du mår bättre nu. Skickar i alla fall ett stort paket med massa kramar och en burk tröst att ha när ingen tröst finns. Även om livet är hemskt nu så kommer det gå över, det kommer bli bättre igen. Jag lovar.
Ta hand om dig!
Kram Linnéa