om ångest som äter upp mig.

ångest är skit. jag skall utplåna den, riktigt mörda den. och jag önskar så att ångest hos min finaste försvinner. den är inte värd att få leva i våra kroppar. lever enbart nu. sorg gör mig så konstig. så stark och samtidigt svagare än allt. tänker att lyckliga slut faktiskt existerar och att just nu måste jag älska älska de små små stunderna av lycka.





.