det är något så vackert med en förmiddagspromenad en måndag. så fint med telefonsamtal och så härligt med planer för veckan. och att jag sedan utan kontroll skrev en hel sidan i mitt arbete jag skall lämna in om många många veckor var inte dåligt heller. kakor har också ätits under dagen och snart är det träning som gäller. och han pojken är faktiskt så nära. han är en vän som jag känner så djupt. vill aldrig att vi försvinner från varandra. så nu kan jag andas, nu när jag vet vad jag vill.
kram.
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
jag önskar jag hade någon som aldrig ville vara ifrån mig. vem som helst. en vän. jag behöver någon som behöver mig.... fan
SvaraRadera