lördag 27 mars 2010

om att jag med ord inte kan förklara hur det känns.

jag svävar och jag gråter ibland. men mest skrattar jag. ibland känner jag mig kär i fd pojken. ibland inte alls. vet inte vilka känslor jag skall tro på. kanske är det såhär det skall vara. och det händer så fina saker i mitt liv nu. jag låter så många fler komma mig nära. inte enbart pojken. han som jag gav allt till förr.

i veckan har jag: ätit dyr pasta på finresaturang. druckit vin. kramats. ätit våfflor med finvännen. spelat innebandy. träffat två nya vänner. gått på anställningsintervju. planerat in möten i nästa vecka som gör att jag skall få träffa min lille O (så jag längtar). köpt en vacker iphone. sedan enbart njutit av att vara fri från ångest och känna kärlek till så mycket omkring mig.

att leva är ibland så fint att vissa tårar är nödvändiga.

kram.

3 kommentarer:

  1. att känna kärlek är så himla fint och det låter som en härlig, välbehövlig vecka. gråt! älska! och sov och läs för den delen. skriv! snön har smält utanför mitt fönster, mestadels. gruset kommer fram och det krasar så skönt, så lätt under mina fötter. nu går jag ut. kram!

    SvaraRadera
  2. Det låter som att du har haft en fin vecka, du kan ha det så fint utan pojken!

    Ja, sätt igång och jaga endorfiner!

    SvaraRadera
  3. det är bra att släppa folk närmre, det har jag också börjat inse. man kan inte bara hålla sin gard uppe hela tiden. våga vara ledsen så vågar man vara glad sen också, tror jag.

    verkar som du haft en bra vecka ändå.

    SvaraRadera