om nya kapitel i livet.

idag njuter jag. av frukost med familjen och perfekt kokta ägg. av en varm eld som brinner framför fötterna. av snön och solen som gör världen så mycket vackrare. och jag skall åka bort för att leva bland nya vanor med nya människor. saknar honom. och det gör aldelles för ont att träffa honom. så vi skall nog inte ses. trodde aldrig det om oss. för vi är fortfarande oss. ikväll sker nya kapitel i livet, skrämmande och fint. jag är redan påväg bort från det liv jag trodde på.





.

om att fylla år.

idag fyller en fin vän år. hon har blivit 26. men är lika söta som den 6 åring jag började i samma klass för länge länge sedan. hon är en viktig del i mitt liv och det är jag så glad för. vänner skall man hålla hårt om. grattis!




.

om mig.

är nog glad. och har varit det i två dagar innan idag också. härligt. nu är det jag som är viktigast i mitt liv. punkt. men att älska vill jag göra igen, fast inte så länge mitt hjärta är i beroende av någon annan. jag vill bli älskad och älskas utan ångest inblandat. och han finns där. men först skall jag må bra. och framtiden finns men den är dimmig. nu lyser solen på snön utanför och minusgraderna är numera fler än mina fingrar.

kram till er alla och er hjärtan.





.

om vår lägenhets värde och sommaren.

idag skall någon mäklare bedömma hur mycket vår lägenhet är värd. förstår inte hur det skall gå till. bedömma hur mycket pengar den är värd när det finns så mycket mer i värdet. allt älskar jag. och det gör pojken också. förstår inte hur vi hamnade här. men jag älskar han för han är så fin. ger mig fina framtidsdrömmar om att vi till sommaren skall åka båt i skärgården, bada och grilla på klipporna. och just nu enbart tänka på att vi kan ha väldigt roligt utan att veta om det betyder vänskap eller kärlek i framtiden. precis såhär som vi pratade om för sex år sedan och jag blev chockad att jag fanns i hans framtid. åh det är så fint att jag smälter. och tårar på mitt svarta tangentbord.



.

och jag vet inte varför jag gör såhär:

men dessa pojkar (jens lekman & chuck bass) får mig att tro på att det finns fler vackra män än min pojke som inte älskar mig. fast trots att min pojke är finast så kan det inte vara vi just nu. saknar att sova med en fin människa. saknar att få vakna långsamt.




.

om helgen.

jag har druckit vin i en fin källare med en fin människa. jag har promenerat i hembyn och hälsat på alla jag mött. jag har firat en väns födelsedag och njutit av hennes julgodis och varma kramar. och en trist förlust blev det i matchen som ändå var väldigt rolig. jag har hånglat långsamt. jag har varit lycklig.





.

om att vilja älska.

jag vill att du sjunger "i`m free, free fallin" på ditt vackra sätt, jag vill hålla din hand på framtida flygturer ut i världen. jag vill ge dig frukost på sängen när du fyller år och ta bort ditt navelludd om kvällarna. jag vill.




.

om min vän.

jag har den allra bästa vännen, han är så fin. men just nu mår jag inte så bra, vilket betyder att han utsätts för min ångest och mina sorgsna ögon. och så kommer det kanske vara ett tag. men inte för alltid. och det känns bra att veta. att snart är jag på väg bort från denna hemska situation. visserligen älskar jag honom ännu, men det kommer att svalna och det känner jag för varje dag som går. det gör mig ledsen men samtidigt känns det bra. han är den finaste av dem alla. och vill alltid ha honom som min ängel på min axel och som min ångestdämpare i min mage. och det är så fint och samtidigt så svårt att vi fortfarande kan njuta av varandras kroppar. precis som vanligt. så som vi alltid gjort.




.

om att aldrig förstå.

att älska någon och samtidigt känna sig lurad. på framtiden vi pratade om. vi hade ju allt. vi har så fint när vi ses. men ett skal finns kring hans känslor. han vågar inte släppa in mig. och jag vet inte varför. men så glad är jag för allt vi gjort. men aldrig kommer jag förstå hur giftermål och göra slut kan komma till tals under samma månad. aldrig aldrig. han finns inte mer just nu. och jag saknar honom så. ingen har vågat älska mig som han. och aldrig har jag vågat älska så.




.

om en svärmor.

idag fyller min fina (fd) svärmor år. saknar henne. de små små saker som får mig att trivas kan hon ge. som när jag hade varit tillsammans med pojken i två veckor och jag åkte buss till hans familj flera timmar hemifrån och jag fick ett par varma vantar av henne. och hon gjorde lax för jag åt inte kött och hon frågade hur jag mådde på morgonen och sa att sin son var så glad i min närhet och det gjorde henne så lycklig. och när jag för någon vecka sedan grät så mycket för att jag inte ville leva, höll hon om mig hårt och hon blev inte rädd för mina tårar. och hon sa att hon fanns kvar för mig och att hon kunde hjälpa mig att sy upp klänningar men att min bröllopsklänning fick vänta. hon är så fin. grattis.




.

om att boka en tid för tatuering.

jag är lycklig som har en sådan fin uppsats- vän. jag tror till och med jag är mer än lycklig av att ha henne i mitt liv. hon lyssnar, hon förstår och hon är inte heller perfekt (typ sambo, gravid och aldrig visar sina brister).

när kylan tar tag i mina kinder påminns jag om den första tiden jag och pojken hade tillsammans, aldrig har jag varit lyckligare än den tiden. aldrig har jag saknat honom så som jag gör vissa minuter, så starka minuter som pressar fram mina tårar. och den fysiska attraktion som finns mellan oss är så vacker. som när vi sitter tysta och ensamma i bilen och attraktionen tar över. när händer känns så äkta och när din hals luktar godare än alla våra tidigare år tillsammans. då funderar jag på varför vi inte älskar, för jag kan verkligen inte ta till mig det.

och helt plötsligt har jag bestämt mig: att tatuera mig, att våga fråga en människa, att åka bort bort för att slippa alla minnen här.



.

jag tar tillbaka allt jag sagt.

min hemby är ganska vacker trots allt. jag tar tillbaka allt illa jag sagt. det är såhär varje dag borde starta. promenad i solen, kyla mot mina vita kinder och möten med lärare som för längesedan pensionerat sig. sen har jag också hittat ett jobb jag jättegärna vill ha, skall till och med ringa dit innan tror jag. hjälp.



.

tänk om.

tänk om jens lekman som sjöng för oss för sex år sedan den kalla kvällen skulle förstå att han vad med och skapade min kärlek till den allra vackraste. tänk om han kunde trösta mig nu när kärleken inte finns kvar. tänk om jag kunde bli lycklig och slippa destruktiviteten i att leta efter nya famnar att stilla min ångest i. tänk om jag kunde vara lycklig när vi ses. vill inte gråta mina största tårar just då, vill inte såra honom. vill faktiskt enbart vara hans vän just nu. men fattar inte varför det känns som om att alla på bussar, i affärer är så lyckliga?




.

om svåra ekvationer.

en gång älskade vi varandra och inget annat var möjligt. det är så fruktansvärt att ta in att vårt liv är slut. för jag tror innerst inne att det är fel. och samtidigt så får människor runt omkring mig sina relationer att fungera trots otrohet och svikna grundläggande löften. för mig går inte detta ihop. varför kan inte vi leva när andra kan leva med otrohet i sina relationer...





.