onsdag 11 augusti 2010

om att det inte finns vackrare dagar än dessa.

att få sova på eftermiddagen när tröttheten är total. vakna av vinden. träffa glada vännen. dricka gott vin i en skön soffa på stan. titta på folk. prata med någon med hjärtat på rätta stället. sedan kommer pojkvännen (första gången jag använt det ordet om honom) och gör mig pirrig och glad i magen. han, jag och vännen pratar och allt känns som kärlek. vi lyssnar på konsert och solen går ner. jag viskar och frågar om jag får sova hos honom och vi åker hem och äter choklad i hans soffa. somnar snabbt och vaknar pigga ihop. åker hem till min egna lägenhet. väntar på fint besök. promenerar med fina vännen. köper surdegsbröd och äter underbar lunch. och vi pratar och tiden går. och jag vill alltid ha henne i mitt liv. och jag är så glad för mina fina människor jag har i mitt liv. det finns så mycket sorg och glädje i livet. och sorgen betyder inte sorg för evigt. det är nog det största jag lärt mig. och sorgen kan leva trots att glädjen är större. för så är det nog att leva. det verkar så i alla fall. jag är så levande igen och jag är så glad över att jag har mig själv, för jag är så viktig i mitt liv. och för att jag väljer människor som får mig att må bra.

vill krama er alla som skriver så fint till mig.



.

4 kommentarer:

  1. åh vad glad jag blev av det här inlägget!

    SvaraRadera
  2. om man ändå bara kunde veta lite innan, vilka man vill ha i sitt liv. sen kommer de liksom in, och då är det svårt att bara stänga av, slänga ut dem när de väl har kommit in. och det verkar alltid hända mig allt för ofta. tyvärr. och så blir det bara tråkiga avslut på alla relationer.

    SvaraRadera
  3. Blir alldeles varm av att läsa det här. Himla fint.

    SvaraRadera
  4. Åh du verkar ju vara en sådan genomfin människa! Det märks genom det du skriver.

    tack förresten! Har faktiskt blivit ganska mycket fotande på sistånde. Väldigt roligt.
    Titta gärna in på min flickr, heter tomorrowistoday. Kram på dig!

    SvaraRadera